tisdag 15 mars 2016

Villaägarnas tveksamma källa nr 18: Feuchtigkeit – Wenn der Putz bröckelt.

Feuchtigkeit – Wenn der Putz bröckelt.
Markt – das Wirtschafts- und Verbrauchermagazin
WDR Fernsehen, 2010 08 30

Kommentar:

Refererar till skrift från 2010 som läsaren inte kan ta del av.

Villaägarnas tveksamma källa nr 17: Über unwirksame Verfahren gegen aufsteigende Feuchtigkeit.

Über unwirksame Verfahren gegen aufsteigende Feuchtigkeit.
F.H. Wittmann, Institut für Baustoffe, ETH Zürich, Schweiz

Kommentar:

Refererar till skrift från 1995 som läsaren inte kan ta del av.



Villaägarnas tveksamma källa nr 16: Mauertrockenlegung, mittels Elektroosmose oder andere elektrophysikalische Methoden.

Mauertrockenlegung, mittels Elektroosmose oder andere elektrophysikalische Methoden.
Edmund Bromm
Verbraucherinformation der Isar Bautenschutz. 6/2002

Kommentar:

Refererar till bok från 2002 som läsaren inte kan ta del av.

Villaägarnas tveksamma källa nr 15: Noch mal: Die technische Gretchenfrage.

Noch mal: Die technische Gretchenfrage.
Axel Dettmann, Natalja Lesnych, Oleg Bakhramov, Helmuth Venzmer.
B+B Bauen im Bestand. Nr. 6, 2002, S. 55-57
http://www.schuetzt.de/pdf/B+B0602_55-57.pdf

Kommentar:

Artikel från 2002.

Texten i artikeln avfärdar inte tekniken.

Exempel 1:

”Inom området avsaltning/avfuktning av byggelement verkar förutsättningarna för framgång (med elektroosmos) goda, givet nödvändiga förhållanden (återfuktning, tillräcklig fältstyrka)
skapas och att de problem som uppstår genom korrosion och elektrokemisk reaktioner kan behärskas.”




Villaägarnas tveksamma källa nr 14: Feuchteschutz – Die technische Gretchenfrage.

 Feuchteschutz – Die technische Gretchenfrage.
Axel Dettmann, Helmuth Venzmer, C.-M. Moewe, Oleg Bakhramov.
B+B Bauen im Bestand. Nr. 7, 2001, S. 55-57
http://www.dhbv.de/index.php?reporeid=172

Kommentar:

Refererar till bok från 2001 som läsaren inte kan ta del av.



Villaägarnas tveksamma källa nr 13: Das Entfeuchten von Mauerwerk unter besonderer Berücksichtigung des elektro-osmotischen Verfahrens

Das Entfeuchten von Mauerwerk unter besonderer Berücksichtigung des elektro-osmotischen Verfahrens.
Paul Wieden
Bauingenieur-Praxis, Heft 30, Verlag Wilhelm Enst & Sohn, Berlin, München, 1965

Kommentar:

Refererar till bok från 1965.

Omöjligt för läsaren att kontrollera om boken stödjer eller förkastar elektroosmos.

Villaägarnas tveksamma källa nr 12: Elektroosmose – ein Vergleich theoretischer Ergebnisse mit experimentellen Resultaten.

Elektroosmose – ein Vergleich theoretischer Ergebnisse mit experimentellen Resultaten.
G. Scherpke, U. Schneider, Technische Universität Wien
Feuchtetag '99, Umwelt, Meßverfahren, Anwendungen, Berlin, 1999
http://www.dgzfp.de/Portals/24/PDFs/BBonline/bb_69-CD/bb69-a4.pdf

Kommentar:

Redan refererad till under tveksam källa nr 2.




Villaägarnas tveksamma källa nr 11: Uppstigande markfukt, teknisk rapport.

Uppstigande markfukt, teknisk rapport.
Jan Nyberg, Statens Fastighetsverk, SFV
http://www.it.civil.aau.dk/it/milvus/serfin/rapporter/fuktpm.pdf

Kommentar:

Samtliga källor/referenser är från 1976 -1996,  d v s de är minst 19 år gamla. Själva rapporten är inte daterad men är troligen från 1997, vilket följande citat visar. (Dessutom är själva PDFen skapad 1997)

”Detta bekräftas av en forskningsrapport som redovisades p. en kongress nyligen (oktober 1996) där sex olika medel testades på laboratorium och på fältet”.

Texten i artikeln avfärdar inte tekniken.

Exempel 1:
”Om man förbinder en fuktig husyttervägg med marken med hjälp av två elektroder sammanbundna med ett elektriskt ledande material, uppstår det en potential som rent teoretiskt skulle kunna motverka den uppåtsträvande rörelsen hos kapillärt uppsuget vatten i ytterväggen.
Detta är principen för s.k. passiv elektroosmos, som dock torde ha en så svag effekt att den i det
närmaste saknar förespråkare idag. Genom att pålägga kretsen en spänning får man s.k. aktiv elektroosmos, en metod som däremot är värd att diskutera i detta sammanhang.


Exempel 2:

Vi vill avslutningsvis påpeka att diskussionen om denna metod (aktiv elektroosmos) är mycket komplex. Den rör såväl högre kemi och fysik som en rad outforskade frågor med stora möjligheter till uppfinningar och produktutvecklande idéer som är mycket svåra att bedöma även för välutbildade byggtekniker.”



Villaägarnas tveksamma källa nr 10: Heritage House Consulting

Heritage House Consulting, New House, Chelmarsh, Shropshire WV16 6AU
http://www.heritage-house.org/electro-osmosis-damp-proofing-systems-an-expensive-fraud.html

Kommentar:

Hemsida för (enmans)företag som dränerar/torkar med konkurrerande teknik.

Sidan är byggd 1999 och refererar till produkter som såldes på 1970- och 1980-talet, framför allt s.k. passiva system där ingen elektricitet används-

Bygger hela resonemanget på att stigande/kapillär fukt (rising damp) är en myt. Hänvisar till citat från icke namngivna ”vetenskapsmän”. Villaägarna motsäger därmed sig själv och referensen till http://www.it.civil.aau.dk/it/milvus/serfin/rapporter/fuktpm.pdf (se punkt 10, nedan).

För mer belägg stigande/kapillär fukt se;  https://en.wikipedia.org/wiki/Damp_%28structural%29

Citerar Building Research Establishment BRE, som inte avfärdar tekniken som sådan:

Exempel 1:

”Of the complaints about electro-osmotic damp-proofing that BRE has investigated, some have involved condensation problems that the installation could not be expected to cure; in others there appeared to be at least partial failure of the system, suggesting that electro-osmotic systems are not effective in preventing rising damp in walls in all conditions.”

Författaren har skrivit en bok i ämnet som säljs via Amazon. Dess förtjänster ifrågasätts kraftigt i kommentarsfälten.

http://www.amazon.co.uk/review/R2LTUAPCQL18NM/ref=cm_cd_pg_pg3?ie=UTF8&asin=1861269668&cdForum=Fx3KAMMVRGP39W3&cdPage=3&cdThread=TxD4IQMQBDGUNJ&store=books#wasThisHelpful



Villaägarnas tveksamma källa nr 9: PSIRAM om esoterisk avfuktning

PSIRAM om esoterisk avfuktning
http://www.psiram.com/ge/index.php/Esoterische_Mauertrockenlegung

Kommentar:

Wikipedialiknande (-imiterande) hemsida upplagd av EURAFEM eV (Europeiska Arbetsgruppen för rekonstruktion av murverk eV,  en München-baserad förening som företräder näringslivets intressen.

Texten i artikeln avfärdar inte tekniken.

Exempel 1

”Elektroosmos är en välkänd och generellt fysiskt möjlig teknik, men kontroversiella i fråga om användbarheten vid torkning av murar. Elektroosmos beskriver hur vätska transporteras längs en fasgräns eller yta, i ett elektriskt fält. Under vissa förhållanden, t. ex. att vattnet finns i smala kapillärer, förflyttas det mot den negativa elektroden, förutsättningar som verkar föreligga i fuktiga murverk. Ett annat villkor är att spänningen är tillräckligt hög och att elektroder monteras i tillräckligt antal i väggen som skall torkas.”



Villaägarnas tveksamma källa nr 8: Haus & Grund, Dresden

Haus & Grund, Dresden
http://www.haus-und-grund-dresden.de/elektroosmose_update.html

Kommentar:

Hemsida senast uppdaterad mars 2009 som hänvisar till information från 2002 eller äldre.

Subjektiv inlaga från litet, lokalt företag som dränerar med konkurrerande, traditionell teknik.

Kritiken handlar om specifika system  (Aquamat, Ecodry, Drymat, Hydromat, Hydropo),
inte om elektroosmos som helhet.


Villaägarnas tveksamma källa nr 7: Stand der Technik?! - Elektroosmotische Trockenlegungsverfahren - eine ingenieurmäßige Betrachtung.

Stand der Technik?! - Elektroosmotische Trockenlegungsverfahren - eine ingenieurmäßige Betrachtung.
Jürgen Weber, 2001
http://svbuero-bau.de/images/pub01.pdf

Kommentar: 

Författare Jürgen Weber (igen).

Texten i artikeln avfärdar inte tekniken.

Exempel 1:

”Lokala förhållanden, gränsdragningar, installationsförhållanden och nödvändiga driftsparametrar för sådana system (elektroosmos) är ännu inte vetenskapligt undersökta.  Därför rekommenderas inte installation av elektroosmotiska anläggningar. Först när de påbörjade laboratorieproven vid erkända forskningsinstitut är slutförda bör tekniken på allvar övervägas i samband med renovering.”

Villaägarnas tveksamma källa nr 6: Reduzierung des Durchfeuchtungsgrades durch Verfahren außerhalb der Regeln der Technik.

Reduzierung des Durchfeuchtungsgrades durch Verfahren außerhalb der Regeln der Technik.
Jürgen Weber. 2014
http://www.weber-bauschaden.de/Artikel_b.pdf

Kommentar:

Samma författare (igen) som källa 4 och 5 (Jürgen Weber).

Den citerade texten är inte enbart negativ.

Exempel 1:

”I Österrike är (dock) användningen av elektroosmotiska torkning korrekt enligt ÖNorm 3355,  utöver de allmänt vedertagna metoder. En princip som bygger på den allmänt accepterade principen om elektroosmos. ”

Exempel 2:

”Det kan förutsättas att den elektro-fysiska processen, genom intensiv forskning och utveckling, kommer att resultera i ny, framtidsinriktad teknologier för avfuktning av byggnader. ”

Villaägarnas tveksamma källa nr 5: Elektroosmotische Trockenlegungsverfahren - eine ingenieurmäßige Betrachtung

Elektroosmotische Trockenlegungsverfahren - eine ingenieurmäßige Betrachtung,
Skript für Seminar IBK 03/2003.
http://www.svbuero-bau.de/Seminar_IBK.pdf 2003

Kommentar:

Samma författare som för källa 4 (Jürgen Weber).

Den citerade texten är inte enbart negativ.

Exempel 1:

"De elektrofysikaliska processerna fungerar enligt de grundläggande principen om så kallad elektroosmos, som beskriver hur vatten i ett elektriskt fält, under vissa villkor, rör sig mot katoden. En välkänd princip vars grundläggande egenskaper upptäcktes av Reuss år 1806.
Den elektroosmotiska processen kan delas in i passiva respektive aktiva metoder. När det gäller den aktiva processen är man överens om att processen utvecklats, jämfört med den passiva processen, med avseende på hur effektiv den är vid torkning av murverk.”

Exempel 2:

”Beroende på okunnighet kring  användningsområden, i kombination med återkommande problem med materialet i själva elektroden, är felfrekvensen fortfarande hög. Situationen kännetecknas av en mycket motsägelsefull debatt,  vilket innebär att vi inte fullt ut kan rekommendera användningen av sådana elektro-fysikaliska processer. De nuvarande försök som nu görs med den så kallade AET- metoden (Aktive Elektroosmotisk Teknik) ser mycket hoppfulla ut, men om denna metod en dag kommer att betraktas som ”toppmodern” kan vi inte uttala oss om i dagsläget. ”

Villaägarnas tveksamma källa nr 4: Bauwerksabdichtung in der Altbausanierung.

Bauwerksabdichtung in der Altbausanierung.
Jürgen Weber, Volker Hafnesbrink, 2012.
http://link.springer.com/book/10.1007%2F978-3-8351-9040-5#section=460803&page=1

Kommentar:

Samma författare som man refererar till i källa nr 3. Länk leder till sajt där rapporten går att köpa för € 46.99. Värdet av informationen går därför inte att bedöma.





Villaägarnas tveksamma källa nr 3: Deutscher Holz- und Bautenschutzverband e.V.

Deutscher Holz- und Bautenschutzverband e.V.
http://www.dhbv.de/index.php?reporeid=172

Kommentar:

Texten refererar till artiklar/tester från 1993 och 1995.

Man undviker att referera till texter som kan vara till elektroosmos’ fördel. Svårt att hitta de källor som refereras till.

Exempel 1:

Dipl.-Ing. Jürgen Weber, ö.b.u.v. Sachverständiger (2002)
Elektroosmotische Trockenlegungsverfahren - eine ingenieurmäßige Betrachtung
http://www.svbuero-bau.de/Seminar_IBK.pdf





Villaägarnas tvekasamma källa nr 2: Haus & Grund Dresden e.V. , 2009

Haus & Grund Dresden e.V. , 2009
http://www.haus-und-grund-dresden.de/elektroosmose.html

Kommentar:

Sidan är skapad 2009 eller tidigare.

Källan är hemsidan för ett mindre byggföretag i Dresden som dränerar med konkurrerande, konventionell teknik.

Hänvisar till studier som är gamla, svåra att hitta och/eller inte entydigt för/emot elektroosmos.

”För dränering av murverk har Tekniska universitetet i Wien i samarbete med Dahlberg Institute vid universitetet i Wismar i genomfört experimentella studier. Båda kom till slutsatsen att elektroosmotiska metoder fungerar dåligt vid låga spänningar och stora elektrodavstånd.

(Observera att studien är från 1997. Sedan dess har det hänt en hel del.)

Exempel 1:

Dahlberg-Institut Wismar 1997
Untersuchungen der elektroosmotischen Permeabilität von Mauerwerksbaustoffen
A. Dettmann, O. Bakhramov, H. Venzmer
Dahlberg-Institut für Diagnostik und Instandsetzung historischer Bausubstanz e.V.,
http://www.dgzfp.de/Portals/24/PDFs/BBonline/bb_69-CD/bb69-p27.pdf

Exempel 2:

Elektroosmose – ein Vergleich theoretischer Ergebnisse mit experimentellen Resultaten
G. Scherpke, U. Schneider, Technische Universität Wien 1999
http://www.dgzfp.de/Portals/24/PDFs/BBonline/bb_69-CD/bb69-a4.pdf

Villaägarnas tveksamma källa nr 1: Understanding Dampness

Understanding Dampness.
 
Peter Trotman, Chris Sanders, Harry Harrison.
Building Research Establishment, BRE, BR466, 2004,
www.bre.co.uk , http://www.brebookshop.com/details.jsp?id=148923

Kommentar:

Refererar till bok från 2004 som kostar ca € 50 att köpa.  Trots namnet är BRE ingen statlig myndighet utan ett privat företag. Boken behandlar elektroosmos ytterst kortfattat, knappt 40 rader på sid 161, av totalt 216 sidor. Hela texten (i snabböversättning) lyder:

”Elektroosmotiska system

Det finns två typer: aktiva och passiva; ingen av dem har godkänts av ett erkänt laboratorium. Det överlägset större antal system är av passiv typ, där det inte finns någon extern strömkälla. De har
alltid varit något av en kontroversiell fråga. På teoretiska grunder förblir det ett mysterium hur de kan fungera; deras effektivitet har inte bevisats varken i laboratorie- och fältstudier.

Aktiva elektroosmotiska system använder en extern strömkälla. BRE har inget som tyder på att de två typerna uppför sig annorlunda i praktiken, även om vissa av de aktiva system kan vara något mer känsliga för effekterna av mekaniska skador och elektrokemisk korrosion. Installationen är snabb och relativt enkel i praktiken och innebär, i princip, installation av ett kontinuerligt elektrodsystem i väggar vid DPC nivå. Systemet är antingen jordat genom jordspett t.ex. i marken
(passiva typer) eller genom att en spänning appliceras mellan DPC och jord eller mellan DPC och en annan uppsättning av väggelektroder på en annan nivå (aktiva typer).

Förespråkare för passiva system påstår att en fuktig vägg innehåller en elektrisk spänning och jordning av denna spänning får fuktnivån att sjunka. Det är sant att förekomsten av elektriska spänningar i en fuktig vägg kan uppvisas. Men när sådana spänningar orsakas av förflyttning av fukt och salter i första hand, förväntas en jordning av spänningen kan förväntas att öka snarare än minska den uppåtriktade flödet av fukt och salter.

De anläggningar som inspekteras av BRE hade även putsats vilket gav en god barriär mot fukt; man misstänker att påstådda  framgångar för systemet berodde på putsarbetet.

Såvitt är känt, är det passiva systemet inte längre tillgänglig även om många tusentals installationer fortfarande finns.

Aktiva system försöker att använda ”äkta” elektroosmos: förflyttning av fukt genom fina porer i
material under inverkan av ett elektriskt fält. Praktiska erfarenheter är inte uppmuntrande och, återigen, dessa system förlitar sig på hjälp av puts för att hålla borta fukt. Av de klagomål på elektroosmotisk fuktsäkring som BRE har undersökt har några involverat kondensproblem som installationen inte kunde förväntas att åtgärda; i andra fall föreföll det vara minst en partiell fel på systemet, vilket antyder att elektroosmotiska system är inte effektiva för att förhindra stigande fukt i väggar under alla förhållanden.







Villaägarnas rökridåer om dränering med elektroosmos

Dränering utan att gräva verkar vara en allvarlig nagel i ögat på Villaägarnas Riksförbund. Hur ska man annars förklara att de tar till allehanda oseriösa knep för att få Sveriges villaägare att tro att det inte går att torka ur källarväggar med hjälp av elektroosmos, trots att studier från bland annat Byggforsk, Norges motsvarighet till Statens Provningsanstalt, och US Army Corps of Engineers, som har ansvar för underhållet av alla militära och federala byggnader i USA, tydligt visar att tekniken fungerar.

Ett av de oseriösa knep som Villaägarna använder sig av är att hänvisa till en mängd olika källor, väl medvetna om att den normale läsaren inte orkar ta del av dessa och därmed inte upptäcker att de inte alls utgör entydiga stöd för att metoden inte skulle fungera.

För det första är merparten av de källor man hänvisar till på tyska.

För det andra är merparten av källorna över 10 år gamla; en del är ända från 1965. Den enda svenska källan är från 1997. För att få perspektiv på detta lanserades Iphone i januari 2007. Innan dess fanns det inga ”smarta” telefoner. Idag finns de i var mans ficka.

För det tredje hänvisar man till källor som läsaren inte kan ta del av och därför inte kan bedöma relevansen av.

För det fjärde ges läsaren, direkt eller indirekt, uppfattningen att alla källor stödjer Villaägarnas Riksförbunds påstående att dränering med elektroomos är en bluff. Om man orkar granska källorna visar det sig att många har en positiv grundinställning och ser fram emot utvecklingen på området. Dessutom uppfyller ingen de krav på ”vetenskaplighet” som Villaägarnas Riksförbund själva åberopar.

Slutligen gör Villaägarnas Riksförbund det väldigt enkelt för sig genom att använda argumenten ”inte vetenskapligt bevisat” och ”inte fackmannamässigt”.

Vi skulle ju gärna vilja ha besked från Villaägarnas Riksförbund om effekterna av traditionell dränering (eller för övrigt vilken byggnadsteknik som helst) som är vetenskapligt bevisad!?

När det gäller ”fackmässigt utförande” definierar Konsumentverket detta som att ”arbetet ska utföras i enlighet med de krav på kompetens och kvalitet som gäller inom den aktuella branschen.”
Om man med "branschen" menar utövare av traditionell dränering så är ju en definition som konserverar befintliga (ineffektiva) metoder och hämmar utvecklingen mot ny och därmed per definition oprövad teknik. Vi som arbetar med "dränering utan att gräva" utgör en helt ny bransch och där avgörs "fackmannamässigheten" av hur vi, i denna nya bransch, monterar våra system på bästa möjliga sätt.

I följande inlägg kommer vi att kommentera Villaägarnas källor - en efter en - och sedan låter vi var och en dra sina egna slutsatser.